Jonas Hammar. Foto: Rocco Gustafsson
Stolt mat i sörmland

Stolt mat i sörmland

Stark vegotrend men liten produktion av svenskt och ekologiskt

Med vår tids stora klimatutmaningar har det blivit självklart för många att tänka mer klimatsmart och uppgången för vegetarisk mat är en stark hållbarhetstrend. Allt fler svenskar väljer vego och anger klimatet som främsta skäl – samtidigt som landets producenter har svårt att möta den stora efterfrågan och mycket växtbaserad mat importeras istället från utlandet.  

Text: Ebba Söderquist Määttä 

Enligt 2020 års Vegobarometer, som sedan 2016 ges ut av Kantar Sifo på uppdrag av Axfood, fortsätter svenskarna att i högre grad äta vegetariskt. En klar majoritet anger miljö och klimat som främsta skäl. Den starkast växande trenden stavas flexitarian: på fem år har andelen som äter mestadels vegetariskt ökat från 19 till 29 procent.  

– Det som driver ökningen av växtbaserat är inte att vegetarianerna blir fler utan att köttätarna väljer mer vegetariskt, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Svårt att möta efterfrågan 

Samtidigt som fler väljer växtbaserad mat har Sverige svårt att möta efterfrågan på ekologisk och inhemsk vegetarisk mat. I stället importeras mycket av den växtbaserade maten och den är sällan ekologisk. Mot denna bakgrund lämnade nio namnkunniga organisationer, däribland WWF, Naturskyddsföreningen och Ekomatcentrum, över uppropet Mer svensk ekologisk mat nu! till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) tidigare i år.

Åsa Domeij. Foto: Pressbild

Med uppropet vill organisationerna bland annat att Sveriges livsmedelsstrategi ska innehålla tydliga mål för en ökad produktion av svenska, ekologiska vegetariska produkter samt att livsmedelsbranschen satsar på att utveckla förädlingen av dessa. Dessutom vill man att lantbruket ökar odlingen av frukt och grönt samt växtbaserat protein för humankonsumtion. Mimi Dekker, ordförande för Ekomatcentrum, berättar att uppropet i huvudsak har tagits emot positivt.  

– Vi ser fram emot en fortsatt dialog med landsbygdsministern, LRF och Ekologiska Lantbrukarna men också med livsmedelskedjor som ICA och COOP.  Vi har fått en viss kritik för att vi bara lyfter fram den växtbaserade maten, men det här uppropet är ingen kritik mot animalisk produktion, utan mot importen och bristen på svenska ekologiska växtbaserade alternativ. Om vi tillsammans med Sveriges konsumenter och andra konsumentorganisationer lyckas visa att det finns en tydlig efterfrågan på svekologiskt så kan vi nog se fler sådana produkter på hyllorna framöver. 

Mimi Dekker. Foto: Alison Demars

Ur ett sörmländskt perspektiv 

Jonas Hammar är matkreatör hos Länsstyrelsen och ansvarar för måltiderna vid landshövdingens residens i Sörmland. Jonas menar att Sörmland, i likhet med resten av landet, inte har någon större beredskap för att möta den starka vegotrenden.  

– Vi behöver definitivt fler som producerar grönsaker och baljväxter i Sörmland. Som konsument behöver man också förstå att den lokalt producerade maten kanske kommer till ett lite högre pris än vi är vana vid. Men jag ser att många redan förstår mervärdet av närproducerad mat. Fortsätter kunderna att visa att det finns en efterfrågan även på det lokala så kommer fler producenter att våga satsa på odling.  

Jonas är positiv till att fler väljer att äta medvetet, men tycker att det är viktigt att det görs på rätt grunder och med förståelse för hela livsmedelskedjan.   

– Du får inga fina grönsaker utan ett jordbruk i andra änden. Dessutom lämpar sig alla jordar inte för grönsaksodling, utan där kan djuren omvandla åkern till kött och gödsel. Det är dessutom stor skillnad på exempelvis naturbeteskött och annan köttproduktion, eller viltkött för den delen. Viltet är en naturresurs och i Sörmland finns det gott om rådjur och hjort. Dessutom är en regeländring på gång så att jägarna kan börja sälja vildsvinsskött direkt till konsumenterna. 

Jonas Hammar. Foto: Rocco Gustafsson

Till de av Stolts läsare som hakat på vegotrenden men som samtidigt vill äta mer lokalproducerat rekommenderar Jonas att köpa en grönsakslåda från en lokal odlare eller att rentav odla själv. 

– Många lokala producenter erbjuder grönsakslådor och då får du grönsaker i säsong och kanske prova någon grönsak du inte använt så mycket tidigare. Sedan kan jag också rekommendera att odla själv om möjligheten finns, man får en helt annan förståelse för hela processen. Och det finns inget så gott som en egen skörd potatis eller att repa några egenodlade sockerärtor.  

Hos MaryAnn Fargo började odlingen just i mindre skala för självförsörjning, men efter att odlingen visade sig ge ett överskott beslutade hon och sambon Martin sig för att även sälja gårdens grönsaker. Det gör de i Björkvik, under namnet Oasen på Åsen, och den mesta av försäljningen sker via REKO-ringarna i Katrineholm och Nyköping. I år satsar de även på grönsaksprenumeration för ett antal kunder. Även MaryAnn lyfter fram de stora fördelarna med svensk och lokal mat. 

– Det är både bättre för miljön och skapar arbetstillfällen i närområdet. Dessutom får man inte glömma att våra många soltimmar i Sverige gör att framför allt frukt och bär blir sötare och godare än på annat håll.  

MaryAnn Fargo. Foto: Privat

Till den som själv vill börja odla har MaryAnn några goda råd. 

– Många börjar i fel ände med att försöka räkna på odling och skörd, men jag menar att man inte ska krångla till det för mycket. Se över vad och hur mycket du vill odla och hitta glädjen i det. Det hände aldrig tidigare att jag gick till affären och köpte 15 kilo röd paprika, men om vi får en sådan skörd nu blir vi uppfinningsrika och funderar på hur vi kan tillaga och ta tillvara på den på olika sätt.  

Visste du att…

På 5 år har andelen som äter mestadels vegetariskt ökat från 19% till 29% 

Dela detta:

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email