Foto: Emil Berglund
Stolt mat i sörmland

Stolt mat i sörmland

Friheten lockade bröderna Lindström till Mälaren

På sjuttio år har antalet yrkesfiskare i Mälaren sjunkit med nittio procent. Mattias Lindström är tillsammans med sin bror Kristoffer och pappa Klas några av de få kvarvarande. Det är friheten och närheten till naturen som håller dem kvar. 

Text & foto: Emil Berglund

”Du är ju alldeles förstörd, du kan ju aldrig ta ett vanligt jobb” fick Mattias Lindström höra av en gammal kollega i byggbranschen efter att ha berättat om den nyfunna friheten som fiskare. 

Kanske var det samma frihet som lockade pappa Klas att tjugo år tidigare säga upp sig från sitt jobb på järnvägen för ett friare liv, på och nära vattnet. Något som blev startpunkten för den verksamhet där sönerna numera tagit över det mesta av arbetet på vattnet. 

– Jag var i medelåldern, som mina söner är nu, när jag tog över lite utrustning och fiskevatten från en gammal fiskare som skulle lägga ned. Nu har jag en del kunskap att föra vidare, men när jag började kunde jag ingenting, säger Klas med ett skratt samtidigt som han med van hand filéar gårdagens fångst av aborre till ”ettor” –  som ett grannbarn beskrev formen på de små filéerna. 

Klas berättar att han genom åren nog lärt en hel del människor i alla åldrar att uppskatta färsk insjöfisk. En helt annan smakupplevelse än de processade avlånga pinnar som ofta är resultatet när den havsfångade fisken har rest jorden runt för att fileas och sedan komma tillbaka bröade för att bli vardagskvällens ketchupindränkta räddning för den stressade barnfamiljen. 

Om Mälaren 

Mälaren är Sveriges tredje största sjö med en yta av 1090 km². En grund sjö med 12,3 meters medeldjup. En femtedel av sjön är inte djupare än tre meter. Sjön mynnar i Norrström där cirka 160 kubikmeter vatten per sekund rinner ut. 5 % av den vattenvolymen har tillförts via kommunala avloppsreningsverk, dagvatten och industrier runt sjön.  

En vardag där vädret styr 

Efter flera dagar med hård blåst på västra Mälaren är det äntligen säkert att åka ut och bärga fångsten i det största av de bottengarn som ligger ute på sin fasta plats inte långt från Kvicksundsundsbron, nästan precis på gränsen mellan Sörmland och Västmanland. 

– Min farfar var brovakt, så jag antar att viljan att vara nära vatten i alla fall har gått i arv, berättar Kristoffer, samtidigt som han vinkar till sin 93-åriga farmor, som fortfarande bor kvar i huset vid insjöhamnen där den lilla öppna fiskebåten utgår från. Vid det lilla småskaliga fiskeläget pågår vårens underhållsarbete in i det sista inför den mest intensiva fiskeperioden. På bryggan ligger ett nytt bottengarn som är under tillverkning. I hinkar ligger nät nedvikta i väntan på vinters isfiske.  

– Vi fiskar på fasta platser med bottengarn från våren till hösten. Då börjar vi istället med nät, som vi även lägger när isen lagt sig. Jag gillar isfisket med skoter. Det är skönt med lite variation. Näten kan vi lägga lite mer fritt, på de vatten där vi har arrende förstås, berättar Kristoffer. 

Som fiskare lever man med naturen. Vädrets skiftningar styr verksamheten och att kontrollera prognosen i en väderapp sker konstant av gammal vana. 

Foto: Emil Berglund

– Idag blåser det 7 m/s och upp till 12 m/s i byarna. Det är i mesta laget för vår lilla båt som inte är mer än 6 meter. Vi är vana med tufft väder, men vi fiskar bara när det känns säkert. Ibland kan det gå meterhöga vågor på Mälaren och då är det risk att draggarna på botten vid garnen lossnar när vi förtöjer båten, då väntar vi hellre tills det mojnar. Vi är försiktiga och noggranna och har aldrig haft några incidenter. Men det är inte riskfritt. Det har hänt att fiskare har strukit med, berättar Mattias. 

Mattias och Kristoffer ger sig nästan alltid ut tillsammans, men de flesta andra fiskare är ensamma.  

– Vi är två, vilket både är roligare och gör jobbet lättare. Det är inte så många aktiva yrkesfiskare på Mälaren. Vi ser inte varandra som konkurrenter, utan hjälper varandra om det behövs. 

Ett hållbart fiske med MSC-märkning 

När vi ger oss ut på den två sjömil korta färden till första fiskeplatsen ser vi snart en fiskgjuse. Kristoffer berättar att de ofta får örnar som följeslagare, de känner igen båten och vet att det kanske vankas en lättillgänglig fisk eller två. 

Väl framme styr Mattias båten med säker hand medan Kristoffer förtöjer den och drar upp öppningen på bottengarnet över relingen på båten, som lutar rejält när fisken snabbt ska bärgas ombord.  

– När det gäller gös så tar vi bara exemplar som är större än 45 centimeter, den är då ungefär 5–6 år gammal. Vi kontrollmäter dem som vi är osäkra på och släpper tillbaka de som är för små, så att de kan växa till sig. Men vi gör även lite andra urval: Har den en ytlig skada som kan läka, och den är pigg i övrigt, slänger vi tillbaka den eftersom den ändå är svårare att sälja. Upptäcker vi en stor hona som ska leka så släpper vi tillbaka den också, det gynnar oss på sikt, berättar Mattias. 

En inte helt ovanlig åsikt från sportfiskarhåll är att yrkesfiskare tömmer sjön på fisk, men det stämmer inte menar Mattias – då är skarven ett större problem, som uppskattas ta cirka 700 ton fisk per år, mot de cirka 150 ton som yrkesfiskarna bärgar tillsammans. 

Foto: Emil Berglund

Ett hållbart fiske med MSC-märkning 

När vi ger oss ut på den två sjömil korta färden till första fiskeplatsen ser vi snart en fiskgjuse. Kristoffer berättar att de ofta får örnar som följeslagare, de känner igen båten och vet att det kanske vankas en lättillgänglig fisk eller två. 

Väl framme styr Mattias båten med säker hand medan Kristoffer förtöjer den och drar upp öppningen på bottengarnet över relingen på båten, som lutar rejält när fisken snabbt ska bärgas ombord.  

– När det gäller gös så tar vi bara exemplar som är större än 45 centimeter, den är då ungefär 5–6 år gammal. Vi kontrollmäter dem som vi är osäkra på och släpper tillbaka de som är för små, så att de kan växa till sig. Men vi gör även lite andra urval: Har den en ytlig skada som kan läka, och den är pigg i övrigt, slänger vi tillbaka den eftersom den ändå är svårare att sälja. Upptäcker vi en stor hona som ska leka så släpper vi tillbaka den också, det gynnar oss på sikt, berättar Mattias. 

En inte helt ovanlig åsikt från sportfiskarhåll är att yrkesfiskare tömmer sjön på fisk, men det stämmer inte menar Mattias – då är skarven ett större problem, som uppskattas ta cirka 700 ton fisk per år, mot de cirka 150 ton som yrkesfiskarna bärgar tillsammans. 

Foto: Emil Berglund

– Vi fiskar med förstånd för att beståndet ska vara livskraftigt, vi vill ju kunna hålla på med det här tills vi går i pension. MSC-certifieringen, som vi har, är en kvalitetsstämpel som handlar om att fisket ska vara hållbart och att det finns en spårbarhet. Ingen seriös kedja tar idag in fisk som inte är MSC-certifierad, detsamma gäller på fiskeauktionen i Stockholm dit vi säljer merparten av vår fisk. 

Gösfångsten denna onsdag: tre lådor med totalt 75 kg gös mellan 1–4 kg isas och åker in i kylen i väntan på att säljas på fredagens fiskeauktion i Stockholm. Den del av fisken som inte säljs där säljs till restauranger eller via REKO i städer runt om i Mälardalen.  

– Nu på försommaren, när vattnet fortfarande är ganska kallt, men luften är varm och solen lyser, då är fisket som behagligast. Även om jobbet som fiskare är väldigt fritt så måste man ändå vara lite envis och ha arbetsmoral, man måste trots allt åka ut när det är dåligt väder och regnar, menar Kristoffer. 

Men att fiska är bara en del av yrket. Att sälja direkt till konsumenter på REKO ger även möjlighet till bra samtal.  

– Vi tycker det är viktigt att lyfta de outnyttjade fiskarterna, som kanske har oförtjänt dåligt rykte. Det kan vara braxen och karparterna, men även gädda. Det finns många fördomar där många tror att gäddan bara är en asätare som smakar dy, men det stämmer inte. Rätt tillagad är de alla bra matfiskar. Braxen kan till exempel förädlas till braxburgare med gott resultat. Braxen är en bifångst som vi annars släpper tillbaka, så det är bra ur klimathänseende att ta tillvara på den, avslutar Mattias.  

Miljön i Mälaren 

Mälaren var kraftigt övergödd på 60-talet. Statusen är bättre idag tack vare bättre reningsverk och åtgärder inom jordbruket. Halterna av både miljögifter som tungmetaller och läkemedelsrester är låga i Mälarens vatten och fisk. 

Mer info hittar du på

Mer info hittar du på: 

Dela detta: